Var finns visionerna för skolan?

Till alla politiker som bryr sig om skolan: Skolan borde digitaliseras på riktigt! Med på riktigt avses inte bara att omvandla analog data till digital, utan även den vidare definitionen som omfattar genomgripande verksamhetsförändringar och fortsatt övergång till ett informationssamhälle. Detta borde vara självklart då man siktar på att vara världens bästa skola. Jan Gulliksen, professor och vice rektor på KTH, sade under en temadag om digitalisering på Malmö Universitet att digitaliseringen kommer att leda till helt nya arbetssätt inom skolan, och förändra verksamheten i grunden. Vidare konstaterade Gulliksen att Sverige tidigare låg främst när det gällde digitaliseringsfrågor, men att vi nu halkat efter. Även högskolor och universitet missar digitaliseringståget, då de inte skapar utbildningar för att ge rätt kompetens för det framtida digitaliserade samhället.

När man går igenom artiklar och förslag från utbildningsminister Gustav Fridolin slås man av många av artiklarna handlar om vad han är emot eller vad han anser inte fungerar som exempelvis, ”insyn till friskolor” (http://skolvarlden.se/artiklar/lagforslag-om-storre-insyn-i-friskolor) och ”religiösa inslag” (https://www.aftonbladet.se/debatt/a/J1R428/barn-ska-inte-tvingas-pa-religion-i-friskolan). Däremot verkar regeringen inte ha några tydliga visioner om hur man ska göra den svenska skolan bäst i världen. Regeringen ålade sig att “Rädda skolan på 100 dagar”, något som många verkar eniga om att de misslyckats med. Fridolin har döpt om “höstlovet” till “läslov”, ett lovvärt initiativ som dock knappast ensamt kan lyfta hela den svenska skolan.

Ur partikollegan Peter Erikssons digitaliseringsstrategi är det bara förslagen om ”Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner” och ”Uppdrag till Skolverket att digitalisera de nationella proven m. m.” som rör digitalisering i skolan. Bägge förslagen håller sig fortfarande inom begränsade definitionen av digitalisering i betydelsen omvandling av analog data till digital.

Genom att på riktigt digitalisera skolan skulle en verkligt likvärdig skola kunna uppnås – alla elever skulle kunna få samma förutsättningar och möjligheter oavsett adress, social bakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå.

Genom att på riktigt digitalisera skolan kan stöd ges så att bedömningen av elever görs mer rättssäker.

Genom att på riktigt digitalisera skolan kan man minska administrationen för lärarna.

Genom att på riktigt digitalisera skolan kan man införa inslag av “Gamification” för att göra det roligare att lära och vilja gå vidare till nästa nivå.

Genom att på riktigt digitalisera skolan gör man inte bara läromedel tillgängliga digitalt, utan underlättar även vardagen för både lärare och elever.

Genom att på riktigt digitalisera skolan kan lärare få hjälp av virtuella AI-lärare eller lärarassistenter.

Infrastrukturen är redan på plats, då alla elever har datorer, surfplattor och mobiltelefoner.

Digitalisering av skolan går långsamt. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström har gett samarbetsorganet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i uppdrag att bryta ned digitaliseringsstrategins delmål för skolväsendet till initiativ och aktiviteter. Det enda konkreta utfallet i skrivande stund är att programmering blivit en uttalad del av läroplanen i matematik från och med höstterminen 2018. Detta är en bra och välkommen förändring, men räcker inte heller för att förändra skolan i grunden.

Inte heller oppositionen har några särskilt långtgående förslag om digitalisering av skolan. De flesta förslagen handlar om utbyggnaden av bredbandsnätet, vilket också ingår i den snävare definitionen av digitalisering. Ur övriga förslag finns bland annat följande: Centerpartiet vill tillåta fjärrundervisning, Liberalerna vill att datorkunskap ska få större utrymme i skolan, och Moderaterna vill upprätta en AI-institution för forskning och innovation och en central, politiskt funktion inom regeringskansliet med ansvar för att samordna digitaliseringsarbetet.

Om man jämför med musikindustrin, som digitaliserades då man tog steget från vinylskivor till CD-skivor enligt den första, snävare definitionen. Steg två, som förändrade musikindustrin i grunden, kom med strömmande musikkällor som exempelvis Spotify. Spotify erbjuder en uppsjö av tjänster som tidigare inte fanns, vilket gör att det hamnar inom den vidare definitionen av digitalisering med djup, omvälvande förändring.

Om inte Sverige på riktigt satsar på att digitalisera samhället i allmänhet och skolan i synnerhet kommer vi att fortsätta att halka efter. Sverige måste våga gå i bräschen för att kunna skapa världens bästa skola. När får vi se Spotify för skolor?
Var finns visionerna för skolan?

Mats Carlsson, CTO, StudyBee AB

Share