Inlägg

Digitalisering av skolan – En fråga om hur inte om

Teknik i klassrummet – lätt, roligt och arbetsbesparande!

“Digitaliseringen av skolan är inte en fråga kring om vi ska digitalisera utan snarare hur vi ska göra det. Det kommer att hända i vilket fall som helst eftersom tekniken genomsyrar hela samhället. Det är ett paradigmskifte som kräver anpassning, men även reflektion. Vilka effekter har tekniken på oss och hur kan vi använda den på bästa sätt? Digitala verktyg ska aldrig skapa merarbete, utan snarare ta bort onödig och tidsödande administration. De ska ge ett mervärde, vara genomtänkta och inte bara användas för skojs skull.”

Det menar Fredrik Hedström, engagerad kommunikations- och pedagogikutvecklare på Utbildningsförvaltningen i Lomma kommun. StudyBee har träffat honom för att diskutera digitala verktyg i skolan. Läs hans berättelse och låt dig inspireras till roliga, effektiva och arbetsbesparande arbetssätt!

Det började med en Commodore 64…

Fredrik Hedström har alltid haft ett stort intresse för teknik. Han fick sin första dator när han var i sjuårs-åldern, en Commodore 64. Han började programmera och fortsatte med spel, som blev mer och mer avancerade. Efter gymnasiet bestämde han sig för att läsa till datoringenjör på högskolan i Sundsvall. Han tyckte att det var kul, men saknade den mänskliga sidan av tekniken. När Linux och liknande open-sourcelösningar dök upp blev han fast. Han fascinerades av öppenheten och hur alla kunde vidareutveckla varandras idéer.

…och fortsatte med en lärarutbildning

Väl tillbaka i Göteborg blev Fredrik lärarvikarie. Snart insåg han att det var lärare han ville bli, så han gick lärarprogrammet på Malmö högskola och fick sedan jobb i grundskolan. Han slogs av det osmidiga sätt som tekniken användes på och ville se om han kunde göra pedagogiken mer digital. Han lät eleverna öppna Googlekonton så att de kunde jobba med delade dokument. När han var sjuk eller behövde vabba kopplade han helt enkelt upp sig mot eleverna. En lärarvikarie var på plats i klassrummet, och Fredrik höll sin lektion på distans. Elever var positiva till idén – de kunde hålla takten i undervisningen, de slapp missa lektioner och hann med sin planering. Fredrik testade nya saker hela tiden och ”sköt från höften”, som han själv säger. Det han saknade mest då var community-känslan bland kollegorna. Det fanns inte så många nätverk där lärarna enkelt kunde arbeta tillsammans, alla jobbade på med sitt eget. Det håller på att ändras nu.

Hur funkar det? Fredriks roligaste projekt.

Fredrik har alltid integrerat tekniska lösningar i sitt klassrum. Han är dock särskilt nöjd med några speciella projekt. När han arbetade på Tågaborgskolan i Helsingborg var han med och introducerade Skriva sig till läsning med hjälp av Chromebooks och GAFE för årkurs F-9. Initiala farhågor kom snabbt på skam. Kunde eleverna använda de små bokstäverna på tangentbordet? Ja!  Behövde man förenkla uppgifterna? Nej! Alla kunde tydligt se utvecklingen hos eleverna och hur snabbt de gick framåt. Specialpedagogen blev imponerad över hur väl metoden fungerade. Eleverna anpassade sig snabbt och de elever som tyckte att det var kämpigt med vissa delar fick testa en iPad med pekskärm istället. Fredrik och hans kollegor tog helt enkelt det som funkade och alla kunde hänga med.

Ett annat roligt projekt var när årskurs 8 skulle hålla tal i kommunfullmäktige och Fredrik ordnade så att det spelades in och sändes direkt, på nätet. Andra elever och föräldrar kunde gå in och titta. ”Det ligger nog fortfarande kvar på skolans YouTube-kanal”, skrattar Fredrik.

Fredrik har även varit med och byggt upp en ”filmstudio” i ett klassrum. Eleverna fick läsa på om de olika partierna och sedan debattera i direktsändning. Debatten streamades till årskurs 6 på våningen nedanför. Eleverna i den klassen kunde följa samtalen och skicka frågor till de debatterande i direktsändning. Det var demokrati-arbete på hög nivå, utan att eleverna ens behövde lämna klassrummet. Det blev succé, eftersom eleverna tyckte att det kändes som att det var en riktig TV-sänd debatt och verkligen ansträngde sig.

Hur gör man? Om moln, Google Classroom och egen dator.

Fredrik poängterar hur viktigt det är att använda molntjänster. På det viset slipper läraren att släpa material, böcker och häften fram och tillbaka. Dokumenten i molnet är de som är aktuella och man slipper ett evigt mailande av dokument med namn som ”Version 12.1.4” som bara förvirrar. Eleven uppmanas dessutom till mer aktivitet – ett dokument kan skickas fram och tillbaka flera gånger innan uppgiften är klar. Inlämningsuppgifter blir enklare, vilket sparar tid och frustration hos både lärare och elever.

Efter att ha testat många olika plattformar använder sig Fredrik numera av Classroom från Google. Classroom är ett verktyg i Google Apps for Education som hjälper lärare att skapa och organisera uppgifter snabbt, ge effektiv feedback och enkelt kommunicera med sina klasser. Fredrik är imponerad av att Google lyssnar på användarna och konstant vidareutvecklar verktyget. Det är enkelt, tillgängligt och lätt att skala upp och ner.

Med Google Classroom kan läraren enkelt leverera innehåll till eleverna som exempelvis flipp-filmer som eleverna kan se så många gånger de behöver för att förstå. Detta är fördelaktigt för såväl svagare elever som kan öva mer, som för lärare som inte behöver repetera samma sak många gånger utan kan ge mer individuell hjälp. Det är enkelt att kommentera och ge feedback på varandras svar. Resultatet av en diskussion i ett digitalt verktyg är också lättare att bearbeta och återkoppla till i undervisningen – jämför en hög med post-it-lappar med ett dokument som kan plockas ner från molnet!

Fredrik förordar att eleverna har sin egen dator. För att känna sig bekväm och trygg med tekniken bör det digitala verktyget behandlas som vilket läromedel som helst och det passar både mellan- och högstadieelever.

Utmaningar

Många lärare är redan nu överarbetade och går på knäna av all administration. De tror ofta att det blir merarbete när tekniska lösningar ska integreras in i undervisningen. Där är Fredrik glasklar – digitala verktyg ska aldrig skapa merarbete, utan snarare ta bort onödig och tidsödande administration. Fredrik menar att digitala lösningar inte behöver användas vid varje moment utan snarare att de ska användas där de skapar mervärde i undervisningen, till exempel i formativa processer och för att underlätta administration. På Tågaborgsskolan i Helsingborg fanns en initial misstänksamhet mot ett nytt system som snabbt försvann. Classroom spred sig som en löpeld när fler och fler lärare förstod fördelarna.

Även om fördelarna överväger finns det en del nackdelar som man behöver tänka på. Classroom kan lätt bli som ett bloggflöde med otroligt mycket information. Där behöver läraren skapa struktur. Många skolor använder även bedömningsplattformar som inte är integrerad i Classroom. Där ska bedömningar föras in och motiveras med underlag från Classroom-plattformen. Det blir dubbelarbete och Fredrik tror och hoppas att de som utvecklar bedömingsplattformarna snart ska se till att de lätt kan integreras med Classroom. Det vore en enorm fördel, med mindre administration för lärarna och en klar och tydlig koppling mellan vad eleven har åstadkommit och betyget i slutet av terminen.

Det är inte heller oproblematiskt att jobba med Internet. Eleverna måste lära sig att söka kritiskt och att diskutera normer på sociala medier. Lärarna behöver vägleda eleverna i detta arbete och även lära ut ett sunt förhållningssätt till den digitala tekniken. Eleverna måste lära sig att stänga av, koppla bort sig från vissa störningsmoment och fokusera på en uppgift.

Framtiden – enkelhet, struktur och likvärdighet

Fredrik menar att det behövs en strategi och en planering för en framgångsrik integrering av digital teknik i klassrummet. Det behövs tydliga verktyg och metoder samt ett teoretiskt perspektiv. Framför allt behövs det kontinuerlig fortbildning av lärare. Lika stressande som att alltid vara uppkopplad kan det vara att känna att man inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Lärare måste känna sig bekväma och trygga med metoden och ”man kan inte utgå från att alla är lika intresserade av teknik som jag”, säger Fredrik. ”Vi måste få med oss lärarna, diskutera och hjälpas åt. Vi måste tillsammans hitta syftet med de digitala verktygen. Det är en demokratifråga – en elev ska få den här möjligheten var de än bor i landet och oberoende av om läraren är teknikintresserad eller inte.”

Enkelhet, struktur och likvärdighet är nyckelord. Skolverket måste visa att det tar frågorna på allvar och tillhandahålla klara kursplaner och bra infrastruktur. ”Lärarna kan inte driva detta själva – de har redan för mycket att göra”, säger Fredrik. Sverige är ett innovationstätt land och vi måste börja tänka mycket mer på hur tekniken kan integreras i skolan för att vi ska kunna fortsätta vara just det. Sådana tankar har redan utvecklats mycket mer i till exempel Storbritannien och Australien.  

Fredrik är säker på att tekniken kommer att gå framåt, med integration av Virtual Reality (VR) i alla ämnen. ”Tänk om eleverna kunde få uppleva hur hemska första världskrigets skyttegravar var under en historielektion”, säger Fredrik. ”Eller om de kunde resa under vattnet och titta på djuphavsfiskar eller åka till Mekka när de läser om islam. Det öppnar helt nya möjlighet för inkännande undervisning, men VR måste bli enklare och billigare först.”

Fredrik nämner demokratiperspektivet flera gånger under vårt samtal. Rätt använda kan digitala verktyg bli en del av demokratiseringsprocessen och likvärdighetstanken och göra stor skillnad hela vägen från klassrummet ut till samhället.

Elevbedömning direkt i Google Classroom

Anmäl dig här för att prova utan kostnad



Share