Early Warning System upptäcker elever i riskzonen
Alla skolor har något forum för att fånga upp elever som riskerar att inte klara målen – elevkonferens eller liknande. Dock saknar många fortfarande ett digitalt stöd som stärker arbetsflödet och ger automatisk flaggning i god tid. Man saknar ett Early Warning System.
Ett Early Warning System är en funktionalitet i ett digitalt verktyg för både grundskolan och gymnasiet, som automatiskt visar varje elevs skolsituation. Detta så att skolan tidigt kan upptäcka elever som riskerar att missa målen. Presentationen bygger på de indikatorer för olika kurser och ämnen som lärare noterat i systemet. I StudyBees Early Warning System kan rektorer, mentorer och specialpedagoger på några få klick få insikter kring en enskild elevs situation, en klass eller hela skolan. Inför sista terminen årskurs 3 på gymnasiet kan systemet generera examensprognoser.
“Ett Early Warning System är ett kraftfullt stöd åt skolpersonal, eftersom de i god tid upptäcker vilka elever som är riskzonen och kan då i enlighet med Skolverkets allmänna råd skyndsamt sätta in det stöd som behövs,” säger Johan Henricson, vd för StudyBee.
Vanligt att stöd sätts in för sent
Enligt statistik från Skolverket är det tydligt att åtgärdsprogram sätts in för sent. Från årskurs 1 till 6 ökar andelen elever med stöd, sedan minskar det för att öka igen i årskurs 9. Ulrica Dahlén, som är enhetschef på Skolverket, skriver på Skolverkets hemsida att då “riskerar elevens behov av stöd bli större än om man hade sett behovet tidigare”. Hon skriver också att “Verksamheten måste organiseras så att lärarna tillsammans med skolans specialpedagogiska kompetens kan utreda, genomföra och följa upp det särskilda stöd som behövs när den ordinarie undervisningen inte räcker till.”
Möjliggör effektivare samarbete mellan roller
StudyBees Early Warning System är inbyggt i verktyget för elevutveckling, som blir en gemensam hub för samarbete mellan olika roller i skolan. Lärare planerar och skapar uppgifter i Google Classroom, men all bedömning och återkoppling görs i StudyBee som finns i samma vy. Denna data presenteras sedan på olika sätt beroende på vem som ska ha informationen – rektorer, mentorer och specialpedagoger eller elever och vårdnadshavare via en mobilapp.
Samtidigt underlättar underlaget diskussionerna om klasser och elever på interna möten. När skolpersonal samlas har de detaljerad och uppdaterad information inkluderat all historik.
“Underlaget är ovärderligt i beslutsfattandet kring extra anpassningar, justeringar i planeringen och kommunikation med elev och vårdnadshavare. Man får en samsyn i kollegiet,” säger Johan Henricson.
Arbetet med stödinsatser kan starta direkt
Alla grupper kan följa elevens utveckling på daglig basis utifrån sin behörighet. Arbetet att ta fram stödåtgärder kan starta direkt.
“Ingen behöver vänta till en speciell elevkonferens för att få information om eller agera på en elevs skolsituation. All information ligger tillgänglig hela tiden,” säger Johan Henricson.
Hjälper alla elever i mål
När skolpersonal upptäcker att en elev har en varningsnivå på kurs eller ämne som indikerar risk att inte klara målen kan de få mer information via elevkortet. Här finns bland annat dokumentation kring extra anpassningar, stödåtgärder och vilken återkoppling som gjorts till eleven. I StudyBee finns också en välutvecklad filtreringsfunktion, vilken är användbar om man till exempel vill se hur många elever i en klass med en viss risknivå som saknar anpassningar.
“Många skolor känner inte till att denna typ av moderna system finns, utan använder fortfarande exelark eller andra dokument. Ett Early Warning System är mycket mer effektivt och höjer kvaliteten på skolans arbete för att få alla elever i mål,” säger Johan Henricson.
Mindre komplicerat än det låter
Ett Early Warning System kan låta komplicerat, men är oftast enkelt och snabbt att starta upp. Med StudyBee kan skolan behålla sina befintliga processer och rutiner, och över tid effektivisera dem. Tidig upptäckt, samsyn i kollegiet, bättre samverkan, all dokumentation samlad och bättre kommunikationsvägar med elever och vårdnadshavare kan vara det som avgör om en elev klarar hela vägen i mål.